Risk som något kalkylerbart

Det finns olika sorters risk. Det ena är chansen för olyckliga utfall, den andra kan mer ses som förutsättning för vinstpotential.

Risk och dess olika bibetydelser

Risk har mestadels negativa bibetydelser och därför ryggar de flesta reflexmässigt tillbaka när dem hör ordet. Får dem en möjlighet att investera och göra ett val mellan ”låg” och ”hög” risk kommer de flesta välja låg risk. Det är naturligt. Hög risk låter som att något dåligt har stor sannolikhet att inträffa. Risk är något man vill undvika.

Bättre hade kanske varit att beteckna kategorierna enligt ”låg risk/chans” och ”hög risk/chans”. När det gäller investeringar med aktiefonder exempelvis är risk ofta lika mycket chans. Risk och chans är de två sidorna av myntet.

Vi lär oss att risk i vanliga livet är något dåligt – vilket det i regel är

Det är sällan värt att ta stora risker. Att försöka springa ut i gatan för att hinna i tid till ett möte är – om vi uppskattar sannolikheten att ta oss över gatan med livet i behåll som 90% chans – inte värt risken. Inte ens om risken var 0,1% vore det värt att äventyra livhanken för att inte missa mötet.

Vi är dock att beredda att löpa risker när vi anser att det är beviljat. Många av oss går till exempel ombord på flygplan eftersom vi vet att risken är extremt liten för att planet ska störta. Vi sätter oss i bilen och kör i 90 kilometer på en landsväg med mötande bilar – vi anser att det är värt risken för att komma fram till vår destination. Att leva utan att ta några risker alls är omöjligt. Vi hade till exempel inte kunnat andas eftersom vi då riskerar att inandas bakterier eller – om vi bor i stadsmiljö – avgaser.

Vi kör alltså på relativt smala vägar med mötande bilar i en hastighet av 90 kilometer i timmen från båda riktningar. Men om vi ser orden ”hög risk” i samband med en aktiefond skyr en del av oss detta som ett rovdjur skyr elden.

Filmruta från Floored
Riskbenägenhet i flock, filmruta från Floored.

Kalkylerade risker

Vad få missar är att det finns kalkylerbara risker där belöningen beviljar risktagande. Ibland växer potentialen tillsammans med risken. Detta gäller till exempel i spelsituationer där risk inte är dåligt i sig.

Om du hamnar i en situation där du kan spela på att ett mynt landar med kronan uppåt och i så fall få jämna pengar tillbaka, skulle du avstå på grund av risken att förlora din insats? I detta fall är risken att förlora lika stor som chansen att vinna och det borde alltså vara likgiltigt för dig att delta eller inte.

Risken bör vägas mot chansen. Om du tror att något har 55% chans att inträffa och 45% risk att inte inträffa bör du vara beredd att satsa på detta. Anledningarna att inte göra det är ifall din ekonomi drabbas ifall den negativa utgången infaller.

Vi har alla olika grader av riksaversion (motvilja mot att ta risker). För alla är därför är inte 55% chans tillräckligt om det föreligger 45% risk. Rent rationellt borde det dock vara det så länge inte det finns omständigheter som bör beaktas. Sådana omständigheter kan vara att vi tror det finns en ännu bättre möjlighet kring hörnet eller att pengarna som måste avsättas är för stora i relation till vårt sammanlagda kapital.

Vi har heller sällan de exakta förutsättningarna helt klara för oss, situationer i verkliga livet är inte upplysta i procentsiffror. Vi vet inte om chansen är 10%, 50% eller 90%. När vi saknar kunskap att utläsa mängden risk bör vi välja liten risk eller kanske ännu bättre helt avstå från det som innefattar risken. Om känslan att sväva i säkerhet utlöser negativa känslor hos oss är det också en skäl för att hålla sig borta från chanstagningar med pengar.

Filmruta från Boiler Room
När risktagandet går ut över nerverna, filmruta från Boiler Room.

I de flesta fall när det gäller aktiefonder är hög risk sammanhängande med stora fluktuationer medan låg risk är sammanhängande med små fluktuationer. Här bör beslutet grundas på dels vår allmänna riskaversion, dels på hur långsiktigt vi tänkt oss vår investeringen.

Icke kalkylerbara risker – värsta scenarier

Vad är då den största tänkbara risk att gardera sig mot? Hur mycket kan aktier och börsen som helhet sjunka i ett extremt scenario? De som sysslar med riskhantering undersöker vilka slas utfall som kan tänkas inträffa inklusive recessioner av värsta slag samt sådant som större krig.

Men som Nassim Nicholas Taleb skriver i sin bok Antifragile finns det en inkonsekvens i riskhanterarnas metod. Om de vill undersöka värsta scenarier finns ett problem i det faktum att det inte finns något som kan jämföras med det värsta scenariot eftersom det som namnet själv säger överträffar allt som hänt tidigare. Vi vet därför inte med någon säkerhet vad som händer under händelser i värsta-scenariot-kategorin.

Ett extrem scenario – som förvisso inte är okänd eftersom det spekulerats i dess efterverkningar – är att guldutvinning från asteroider får världsekonomin att krascha. News.com.au skrev i maj 2017 om en asteroid vars guld skulle vara värd tusentals kvadriljoner dollar.  NASA planerar att 2022 inleda en expedition som innefattar att undersöka asteroiden, som getts namnet 16 Psyche. De enorma värdena som skulle kunna extraheras ifall de stora mängder guld och andra värdefulla mineraler togs till vara och återfördes till jorden skulle kunna rubba den ekonomiska balansen. Det finns något paradoxalt i detta ”hot” då det inte skulle handla om förlust av värde (recession, krig, naturkatastrof) utan ökning av värde. Detta då det nya värde som skulle tillföras marknaden är överlägset större än det som innefattas av den totala handeln.

Investera eller spekulera?

Benjamin Graham, framgångsrik aktiehandlare och författare till boken The Intelligent Investor, gör en distinktion mellan investering och spekulation. Investering är ett aktieköp som underbyggts med research och analys av företagets värde medan spekulation är ett köp som primärt görs i tron att aktiens värde med tiden kommer stiga, till exempel för att den fallit under en period eller för att den har stigit länge. Att spekulera ligger alltså närmare att gambla: ”A speculator gambles that a stock will go up in price because somebody else will pay even more for it”.

Källor:
The Intelligent Investor – Benjamin Graham (2003)
Antifragile – Nassim Nicholas Taleb (2012)

Del 4: Hur bra är experternas råd inför investeringar? >>>