Tips kring köp av aktier eller fonder

Sanningar och osanningar om aktiemarknaden

Det finns mängder av myter och spridda felaktigheter om hur man bör gå tillväga när man investerar. Denna guide tar dig med på fördjupning i ämnet och du kommer förhoppningsvis på ett par aha-upplevelser som kan vara nyttig för din ekonomi för lång tid framåt.

Två av de mest fundamentala sakerna att förstå är:

• Kortsiktighetens och långsiktighetens ofta helt skilda förutsättningar.
• Hur framtidsprognoser av alla slag redan är inbäddat i priset (kursen)

Dessa är några av ämnena som ska tas upp.

Aktier eller fonder?

Om du är ny på området är rådet att välja fonder. Risken är lägre och du kan nyttja andras kunskaper eftersom du köper andelar i en portfölj där det ingår till exempel aktier eller fonder. Och väljer du aktiefonder så blir du ändå (indirekt) ägare av aktier. Det finns utöver aktiefonder andra slags fonder som räntefonder. Det finns även blandfonder som kombinerar aktier med räntepapper. Att läsa: Strategier för att tjäna pengar på fonder.

Kortsiktighet och aktiehandel går sällan ihop

Tänker du inte satsa på daytrading eller swing trading; särskilda artiklar tar upp dessa områden) är kortsiktighet något som inte går i din favör.

Kortsiktighet är när du kanske behöver de pengar du investerar inom relativt kort tid. Oftast är det ingen bra idé att investera i aktier eller fonder alls om du kanske behöver dina pengar till annat inom några månader. Är din ekonomi känslig för oförutsedda utgifter eller finns det en chans att du ska göra ett stort köp (t.ex. bostadsrätt) inom ett halvår eller år är det förmodligen bättre att:

• antingen helt avstå (vilket har sina nackdelar då du antagligen inte får chans till avkastning alls på pengarna med tanke på dagens låga ränta)
• köpa aktiefonder (inte aktier) med låg risk.
• köpa obligationer med kort löptid.

Att helt avstå är som sagt inte särskilt förträffligt eftersom den ränta du får av din bank troligtvis är minimal eller ingen alls. Om du kan undvara dina pengar under åtminstone ett år kan någon form av obligation vara ett bra val. Dessa ger relativt låg avkastning, men med mindre risk än aktier och fonder. Om du inte är säker på att du kan undvara dina pengar under ett år finns obligationsfonder som ett alternativ. Det är ungefär som att köpa obligationer, men du köper i stället en andel i en fond som innehåller obligationer.

Obligationer är främst en bra investering då det är låga räntor, stiger räntorna kan värdet på obligationer (och likaså obligationsfonder minska).

Det tredje alternativet är att investera i en aktiefond med låg risk. Ofta går det att utläsa om en fond har låg, medel eller hög risk när du köper aktiefonden.

Långsiktigheten bör vara ditt rättesnöre om du köper aktier eller aktiefonder

Om du har möjlighet att vara långsiktig har du massor av saker som talar till din och dina investeringars fördel. Du kan dels tjäna extra mycket på uppgångar eftersom dina pengar förblir placerade i aktier, dels kan du vänta ut nedgångar i stället för att slippa sälja aktierna/fondandelarna till ett lägre pris än du köpte dem för.


Så här kan irrevant information se ut. Bild från SVT Text.

När nyhetsrapporteringar berättar för vanliga svenskar att Dow Jones haft en upp- eller nedgång med 0,1% är det fråga om irrelevant information för de flesta av oss, inklusive de av oss som äger aktier eller fonder. Vad som händer på börsen under en dag är relevant för daytraders, men knappast den typiske ägaren av aktiefonder. Vad nyhetsrapportering borde bestå av är snarare vad som hänt den senaste månaden, det senaste kvartalet – eller varför inte, de senaste 100 åren (se diagrammet nedan som inte innehåller irrelevant iformation).

Långsiktighet är en lyx, du behöver inte rätta dig efter tillfälliga nedgångar. Du kan lugnt invänta dagen då det vänder. Och historiskt sett vänder det alltid förr eller senare, beakta följande diagram:


Dow Jones kurssvängningar under 100 år. Källa: macrotrends.net.

Fördelarna med att kunna investera långsiktig talar som du kan se för sig själv och det enda som egentligen behöver tilläggas är vad som kan räknas som långsiktighet. När det gäller köpa av till exempel aktiefonder är 5–10 att betrakta som långsiktigt. Behöver du inte i värsta fall dina pengar på upp till tio år är utsikterna för dina investeringar riktigt bra. Det finns aldrig några garantier och det förekommer nedgångar på börsen som vara längre än tio år. Därav ger möjligheten att ha pengarna kvar i sin placering i 10–15 förstås ännu bättre förutsättningar.

Långsiktigheten är granne med tålamodet

Tålamod är något inte alla har oändligt mycket av, men det är ofta en tillgång ifråga om aktieaffärer och investeringar.

Kanske liver är för kort för smarta investeringar då man betänker hur väl värt det kan vara att ibland hålla sig under tiotals år i stället för att sälja efter en uppång.
I boken The Intelligent Investor sätter Jason Zweig tre år som ett riktmärke när det gäller att kunna vänta innan pengarna man investerat måste tas ut: ”If you’re not prepared to stick with a fund through at least three years, you shouldn’t buy it in the first place. Patience is the find investor’s single most powerful alley”.

Långsiktighet handlar inte bara om hur länge man kan avvara sina pengar som investerats när kurserna faller utan också när den stiger. Att kunna behålla aktier ett år eller mer ger ofta större resultat i längden än att sälja efter några veckor eller månader då en uppgång skett.

Vad som utgör priset på en aktie och vad som bestämmer kursen

Här är ett område där många tänker fel. Ägna två minuter och läs det följande och du kommer veta mer än majoriteten av aktie- och fondsparare.

Du hör en kompis berätta för dig att han hört ett nyhetsinslag på TV om att marknaden för bioteknik är på väg uppåt. Du som just tänkt köpa en aktie eller fond tänker att ”Perfekt då köper jag en aktie inom bioteknik”. Problemet med detta tänkesätt är att den nyhet din kompis återberättade för dig har redan bäddats in i priskursen, vilket skedde kort efter att nyheten blev allmänt känd.

Om prognosen sedan visar sig stämma och marknaden för bioteknik faktiskt går framåt kommer dessa inte allas säkert visa sig genom att kursen för din aktie ökar. När du köpte den var prognosen som sagt inbäddat i värde och om prognosen slår in händer bara det förväntade och det förväntade leder inte till kursändringar på börsen. Prisstegring eller prisminskning sker först då ny information tillkommer och även om det informationen gäller ännu inte utspelat sig är ändå själva informationen (och det är det som räknas) gammal.


En dag med röda siffror begrundas i filmen The Big Short.

Vi kan ta ett annat exempel. Anta att du får syn på en fond som heter något i stil med ”Miljöfond”. Du tänker kanske att detta borde väl rimligtvis vara en växande marknad, du ser framför dig mer vindkraftverk och solpaneler framöver. Problemet är förstås bara att andra ser också detta framför sig och därför fondens kurs redan baserat på detta. Det är inte när det byggs det byggs nya vindkraftverk och monteras nya solpaneler som kursen för din miljöfond stiger utan om det blir fler ordrar utöver de förutsedda. Det är först när utsikterna för marknaden blir ännu bättre än vad man räknat med som aktierna går upp.

Likaså om du läser en artikel på nätet som publicerades för tre timmar sedan är informationen sannolikt tillräckligt gammal för att bäddats in i priset. Du kan själv ta reda på detta genom att titta på kursen det senaste dygnet och se om du hittar en uppgång några timmar tillbaka.

Kursen fortsätter ständigt att ändras i takt med all ny information blir känd om ett företag, en marknad eller en ekonomisk geografisk region. Att göra rimliga antaganden om framtiden om dessa är samstämmig med andras rimliga antaganden är alltså av föga värde när det kommer till investeringar. Vad som krävs är information av högre kvalitet såsom inside-information (som dock inte får användas vid aktieköp) eller antaganden som är korrekta samtidigt som de skiljer sig från andra antaganden.

Passiv och aktiv investerare

Man kan dela in kategorierna av investerare i två typer, den passive och den aktive. Många hamnar någonstans i mellan dessa kanter. Den passive gör fåtal köp och dessa är långsiktiga. Det kan handla om månadssparande eller köp då denne förfogar över pengar som kan investeras. Därutöver gör den passiva inte mycket.

Den aktive däremot är mer manuell i sitt agerande. Han köper när han anser det är köpläge och säljer emellanåt då han finner detta rimligt. Den aktive investeraren följer också med vad som händer på börsen och försöker hålla sig insatt för att kunna göra bättre investeringar.

Det kan låta som om den passive investeraren är den som får bäst avkastning, men det behöver inte vara så. Ibland kan det vara en fördel av att vara avhållsam när det gäller att investera på börsen och att tillämpa en metod som skulle kunna kallas köp-och-glöm (tills vidare).

Att följa trenden eller tänka själv

En annan indelning kan göras mellan investerare som följer trenden och dem som är självständiga. Många köper då utvecklingen hos en aktie eller fond har en stark uppgång. Ibland kan det löna sig, men det finns också en risk att aktierna till slut blir övervärderade, vilket kan leda till ett kraftigt fall. Den som inte låter sig påverkas av uppgångar och inte kan motstå att haka på (dvs. köpa) kan ibland få en desto större avkastning på sina köp om en aktie eller fond som fallit länge plötsligt vänder och stiger under en lång period.

Morningstar, något att bry sig om?

Morningstar är den mest kända bland utgivare av fondinformation och deras ranking av fonder återges av många banker. Morning Stars har satt ranking på fonder sedan 1985 i betygsskalan 1-5. Det finns bestämda kvoter för hur många av fonder som tilldelas olika betyg, exempel är det en av tio som ges högsta betyg.

Den ranking som Morning Star sätter är förstås baserad på en mängd faktorer och bland annat hur mycket risk en fondförvaltare ansetts ha tagit i relation till vad det åstadkommit. Att känna till är att det slutliga betyget är en sammanräkning av hur fonden fått baserat på prestation under en tre-, en fem och en tioårs period. Här kan du läsa mer om Morning Stars rankingssystem.

Morning Stars ranking är en av flera saker du kan ta med i din bedömning när du väjer en fond. Det finns förstås inga garantier att fonden går bättre om den har hög ranking. Någon kanske funderar kring om inte borde tänka omvänt, nämligen att fonder med hög Morning Star-ranking är undervärderade och snart borde stiga. Det är förstås inte omöjligt, men man bör ha i åtanke att den ranking Morning Star även väger in vad som anses troligt att ske framöver. Jason Zweig skriver följande: ”But researchers have shown that one thing is almost certain: Yesterday’s losers almost never become tomorrow’s winners. So avoid funds with consistently poor past returns”.

Avgifter

När du till exempel köper innehav i en aktiefond får du betala avgifter. Avgiften är procentuellt sett låg och för att ge en grov ungefärlig siffra är en omkring en procent. Avgiften är normalt årlig och dras normalt automatiskt. Om vi tar Nordea som exempel, vilka erbjuder olika former av fonder är avgifterna från lägsta till högsta 0,15-3,36% (observera att detta kan ändras sedan dessa uppgifter imhämtats).

Generellt är fonder som kräver mycket reserach dyrast. Till exempel krävs det mer arbete av en fondförvaltare för en tillväxtfond då den ofta innefattar mindre kända företag. Likadant blir det ofta dyrare avgift för en fond som geografiskt är inriktad på Sydamerika eller Asien kontra Sverige eftersom sådan information kan anses vara mer exklusiv. Normalt har räntefonder lägre avgifter än aktiefonder.

Avgifterna bör ses som berättigade då du får del av andras expertis när du till exempel investerar i aktiefonder. Du behöver inte heller fylla i några papper eller administrera något. Allt du behöver göra är en inloggning på din bank och några klick därtill så är du ägare av fondandelar. Men självklart ska du se till att du inte betalar onödigt dyra avgifter.

Skatt

Normalt beskattas aktievinster (gäller även aktiefonder) med 30%. Detta gäller när du säljer av aktier eller fonder med vinst. Om du har en aktie eller fond vars värde stiger betalar du ingen skatt utan alltså först när du säljer innehavet eller delar av innehavet.

Tänk på att du bara deklarerar för nettovinsten och drar bort avgifter. Om du köper fonder behöver du sällan deklarera för eventuella vinster då banken (vilken ofta agerar mäklare för aktiefonder) skickar uppgifterna direkt till Skatteverket.

Källor:
The Intelligent Investor – Benjamin Graham & Jason Zweig (2003)
https://www.investopedia.com/articles/investing/102115/how-morningstar-rates-and-ranks-mutual-funds.asp

Del 2: Att förutsäga utvecklingen på börsen >>>