Att leva på räntor – hur stort kapital behövs?

Vad blir avkastningen och täcker den utgifterna?

Ja, hur fantastiskt vore det att leva på ett redan förvärvat kapital? Väldigt fantastiskt, enligt många. Nästa sak är att fråga sig hur mycket pengar behövs egentligen innan man kan inaktivera alarmet som väcker en på morgonen? Det är förstås en fråga som delvis måste ha svaret det beror på, men det finns några faktorer att primärt ta ställning till:

• Utgifter (hyra för bostad och andra löpande samt oregelbundna utgifter etc.)
• Avkastning på kapital (vad för ränta/avkastning går det att förvänta sig?)

Ibland är summan för detta större än man tror, i diagrammet märks att skillnaderna är stora.

Glöm räntesparande och satsa på fonder

Rubriken löd förvisso ”Att leva på sina räntor…”, men numera är räntor nästan nere på noll och det enda vettiga sättet att få avkastning är att i stället placera pengarna i fonder. Fonder erbjuds av alla stora svenska banker så det handlar knappast om något som är för svårt eller krångligt för den oinvigde.

Vad kan man då räkna med för avkastningen på pengarna när de har investerats i fonder. Detta beror mycket på vilken riskfaktor man väljer för sina fonder. De flesta banker brukar kategorisera fonder i form av låg, medel och hög risk eller motsvarande. Låg risk innebär att fondkurserna normalt sätt inte rör sig särskilt mycket upp och ned medan hög risk brukar innebära betydligt större fluktuationer.

Vill man ha god avkastning och har möjlighet att låta bli att sälja fonderna under en längre tid (5–10 år) bör man överväga hög risk. Det kan vara en god idé att låta en del av kapitalet investeras i fonder med medel eller låg risk ifall man tänkt sälja en del av fonderna då det behövs pengar för uppehälle.

En realistisk årlig avkastning från fonder på risknivåer i kategorierna medel och hög är mellan 5 och 10 % (dessa är en uppskattning och självklart utlovas inte detta). Den årliga avkastningen ska förstås som genomsnittlig – under vissa år kan den vara betydligt mindre och under vissa år kan den vara betydligt högre. Avkastningen kan eventuellt också ökas ytterligare genom aktiv förvaltning (dvs. att sälja och köpa på nytt efter upp- och nedgång).

Om vi därför använder 7,5 % som ett riktmärke på den årliga avkastningen kan vi se vilka pengar som renderas:

På dessa nettoinkomster tillkommer skatt, vilken är 25% på fondvinster.

Det finns verktyg där du kan mata in siffror och få kalkyler på detta.

Vad som också bör tas med i beräkningen är att kapitalet eventuellt minskar beroende på ifall du behöver använda en del av dessa pengar under år då avkastningen understiger genomsnittet.

Ofta brukar 2,5 miljoner anges som det summa som behövs för att kunna leva på räntor (eller på fondavkastning), men det är förstås inte alltid fallet. Vad som inte minst påverkar hur mycket pengar som behövs innan du kan dra dig tillbaka är vad du spenderar.

Vad är dina levnadskostnader?

Här skiljer vi oss åt en hel del, så klart. Faktorer som spelar in är om vi bor i en storstad (normalt högre boendekostnad), centralt på orten (renderar ofta högre boendekostnad) och en mängd andra faktorer.

Om du siktar mot att kunna sluta att arbeta bör du vara beredd till vissa kompromisser. Kanske är det enda värt att spara in på några saker för all den fritid du får i gengäld?

De flesta har en tendens att styra sina levnadskostnader så att de matchar inkomsten. Problemet är att det sedan är svårt att avvänja sig vid vissa saker. Men ofta går det att hitta en del saker man kan skära ned på som egentligen är i stort sett onödiga.

Vägen till målet – hur mycket kan du spara?

Vi kan ofta undvara mer pengar än vi tror. Problemet är att det är svårt att känna uppskattning inför de pengar vi lägger undan. Till en början är de så längt ifrån målet. Vad är 5 000 kronor på sparkontot när målet är en miljon kronor. Ingenting i stort sett tycker många, men vad man i stället borde göra är att se på dessa 5 000 kronor som ett trappsteg på vägen. Det krävs disciplin och en dag många månader senare är man till slut framme vid målet – då är det få som ångrar de eventuella uppoffringar som krävdes på vägen.

Några konkreta tips

Om man slår ihop invånarna i Sverige till en enda enhet kommer man hitta ett stort läckage av pengar. Detta är räntor på lån. Att låna pengar kan vara den allra sämsta av dåliga vägar att gå för att förstärka sin ekonomi. Pengarna (dvs. den delen som utgörs av räntor) försvinner till en annan part helt utan att något fås tillbaka.

Undantaget är då en bostad köps med hjälp av ett lån och det finns en reell utsikt att lånet är ekonomiskt försvarbart i utsikten av att bostadens värdeökning. Ofta ökar bostäder rejält värde och därför kan det vara idé att låna pengar (vad som inom finansvärlden skulle betecknas som en hävstångsmetod) för att i slutändan ha mer pengar (i form av bostadens värde).

Lån kan alltså vara försvarbara, men bara på det finns potential till värdeökning i det man lånar för att köpa.

Att bo i en bostadsrätt är ofta långsiktigt bättre för ekonomin är att bo i en hyresrätt. Även om en bostadsrätt kan kräva en stor ekonomisk kraftansamling i början är det mycket ofta en långsiktig vinstaffär. En hyresrätt kostar normalt mer i hyra per kvadratmeter och om bostadspriserna ökar kommer du alltid ha något att tjäna på det.

Det går heller inte att investera i en hyresrätt och vid ett senare tillfälle tjäna pengar på det. Äger man däremot en bostadsrätt kan en upprustning av denna (t.ex.) ett nytt kök göra att bostadens värde på marknaden höjs mer än kostnaden för det nya köket. Ibland kan lägenheten till och med renoveras gratis, såsom vid stamrenovering som kan ge ett uppfräschat badrum och därmed avsevärd värdeökning.